Fredagen den sextonde maj.

 
Hej på er!
 
Tänkte bara ge ett litet livstecken från mig. Sitter på altanen. Sniffar grilldoft och har det allmänt gott. Just nu. Annars har det varit ett par stressiga veckor med allt för många måsten för att jag ska må bra. Men idag har jag varit ledig. Laddat om lite grann. Jag och lilltjejen har varit i skolan och hälsat på storasyster en stund. När vi kom hem bakade vi rågkringlor. Skulle väl egentligen behövt städa när tid och tillfälle gavs. Men jag känner att jag nog måste börja prioritera lite. Välja bort. Och idag behövde jag göra sånt jag gillar. Både föregående vecka och denna har varit intensiva och helgerna är även de relativt fulltecknade. Och när jag får för mycket att göra, när det går för fort blir jag inte någon kul typ. Inte för mig själv och inte för någon annan. Jag blir den tråkiga bråkiga mamman. Jag får svårt att sova, svårt att varva ner och hälsoångesten kommer krypande. Och så vill jag inte ha det. Vill absolut inte stressa bort maj. Vill att maj ska vara länge.
 
Vad gör det om jag missar ett föräldramöte. Vad gör det om jag hoppar över en av barnens fotbollsmatcher. Man kan ju inte vara överallt hela tiden. Bättre att ha en glad och pigg mamma än en sönderstressad och trött. Har ju även den lilla inneboende minimänniskan att ta hänsyn till nu. Och det lilla livet reagerar med att ge mig ont i magen när jag kör på för hårt.
 
 
Denna veckan har varit känslosam. I tisdags var det ett år sedan blodet. Blodet som dagen därpå visade sig vara ett missfall. Mycket känslor har rivits upp inom mig. Det har kommit ikapp lite grann. Sen lite som droppen på allt så backade jag in i en bil i onsdags på väg från jobbet. Kändes för jävligt. Men kvinnan vars bil jag gav fula märken och repor hon mötte mig på ett fantastiskt sätt. Jag har alltid tyckt bra om henne. En glad positiv och trevlig tjej. Nu var det nästan så att jag ville helgonförklara och ge henne en gloria. Hade alla människor varit som henne så hade det inte funnits några krig i världen. Men det  kändes så jävla  taskigt att hennes nya fina bil fick stryk när det var jag som gjort fel och min skruttebil klarade sig utan märken.
 
 
 
 
Matpaus. Grillat kött och halloumi:)
 
Annars då. Har det inte varit nåt bra då?. Jo självklart har det varit det. Det har varit fotbollsmatcher, god mat och promenader. Det har varit fluffiga stunder med familjen och buffar och sparkar från magen. Det har varit magiska sken när kvällssolen sänkt sig över vår trädgård och uppfriskande regn som fått det att dofta friskt och somrigt. Regn som fått det gröna vackra att bli ännu vackrare. Jag har tagit för vana att gå en runda varje ledig kväll.  Den absolut bästa medicinen när själen är stressad. Under dessa rundor går jag alltid ner i varv. Blir lugn och harmonisk. Fel tankar blir rätt tankar. Jag fokuserar på det vackra. Ett blommande träd. En vattendroppe på ett blad. En fjäril. Blir lycklig och tacksam. Hittar mig själv.
 
Nu ropar mellantjejen från studsmattan att hon vill att vi ska ut och gå en runda. Och självklart ska vi det:)
 
Ha en fin kväll! Kram
 
 
 
 

Första maj 2014.

 
 
Första maj. Nyper mig lite i armen. Tänk att den är här nu. Min månad nummer ett. Månaden som jag älskar lite mer än de andra. Maj som jag redan efter tolvslaget i nyårsnatten börjar längta till. Så jäkla skönt. Men nu får tiden gärna bromsa lite. Vill att det vackra ska vara länge. Vill hinna njuta, insupa och ta tillvara. I fjol svärtades dock denna underbara månad ner. Halvvägs in i majmånad då när världen var som vackrast drabbades jag av mitt första missfall. Mitt första av tre. Och allt blev bara tungt. Maj förlorade det där rosa rosenskimrande ljuset som den brukar ha. Så i år hoppas jag att den blir lika ljuv och underbar som den är i mina tankar när jag drömmer om den i januari. Men efter dessa veckor som nu varit så är april också varit väldigt lätt att älska. Vilka dagar vi haft. Och vilka kvällar. Sol, värme, ljus och en natur som fullkomligt exploderat.
 
 
 
 
 
Funderar lite på vad vi gjort sen påsk. Jobbat såklart. Annars har det varit grill och promenader, kaffe i solen och  jag har köpt mig en ny fin sommarklänning, det  har varit utvecklingssamtal, vi har varit på fotbollscup och bränt våra näsor då vi tillbringat en heldag som publik med kaffe, mackor och pastasallad i gröngräset. Jag har gått bananas på instagram med mina vårbilder. Jag har varit på besök hos barnmorskan och hört lilla bebbens hjärta slå. Vi har varit på majbrasa. Och idag har sambon varit med mellanbarnen och köpt studsmatta som de nu håller på att montera. Själv suger jag på att läsa monteringsanvisningar så jag tyckte att jag kan gå in och blogga lite istället.
 
 
 
Är trött som en gammal gnu idag. Har börjat sova uselt om nätterna. Tror jag vaknade sisådär femton gånger i natt. Får så ont i mina ben när jag sover måste byta sida gång på gång. Har redan fått massor av graviditetskrämpor. Tänk så olika det kan vara från gång till gång. Med fjärde barnet var jag värsta atleten ända in till förlossningen. Kanske är det för att jag är fem år äldre. För att det är femte barnet. Magen är lite större denna gången och jag har redan gått upp sex kilo. Så nu känner jag att det få bli lite mindre fika och mer promenader. Och bara jag mår bra så blir det inga problem. Promenera gör jag mer än gärna denna vackra årstid. Och fika och godis uteslöt jag helt de sista månaderna med fyran. Så när jag bara ger mig den så har jag en jäkla bra karaktär. Tyvärr låg mitt blodsockervärde redan lite för högt. Det brukar komma som ett brev på posten när jag är gravid. Har gjort det med alla utom första barnet. Med tvåan utvecklade jag graviditetsdiabetes och fick ta inslulininjektioner. Med trean och fyran lyckades jag styra det med kosten och motion. Om fyra veckor ska jag få göra en glukosbelastning för att se hur min kropp bryter ner sockret och om jag behöver behandlas. Nu ska jag gå ut och se hur det går för gänget med studsmatteprojektet.
 
Ha det så gott! På återseende:)
 
 
 
 
 
 
 
RSS 2.0