Jag skulle skrivit om min sommar men det har inte funnits tid för det. Den gick så fort. Jag förstod knappt att den hade börjat förrän hösten var här igen.

 

Emellanåt var det som om vi bara lekte sommar, som om att vi gick och väntade på att den riktiga sommaren skulle börja. Vi väntade på solen och värmeböljan som aldrig riktigt infann sig . Men trots att sommaren försvann iväg så fort så hann vi ändå med lite grann.

 

Vi köpte ny bil efter att ha varit utan i många månader. Vi körde till Jönköping för att bo på hotell en natt och bada på deras äventyrsbad i väntan på fint väder så att vi kunde bada utomhus. Vi gjorde små dags utflykter. Åkte på en 4 H gård, gick på restaurang, shoppade, fikade på Hjärtenholm och Örs lantcafe'. En dag var det så fint väder att vi kunde tillbringa nästan en heldag vid sjön med medhavd lunch och fika. Vi åkte till Astrid Lindgrens värld och fick en jättebra om än lite het dag där hela familjen. Och så tog vi tåget en förmiddag för att åka till Göteborg och bo två nätter på hotell och gå på Liseberg. Och under sista semesterveckan köpte vi en hund. 

 

Men det jag minns mest av sommaren, det som gjorde mig varmast i hjärtat var nog ändå kvällarna vid sjön, kvällspromenader och picknickar och nätterna på altanen. Vår kräftskiva, att vi satt och spelade Chicago som vi lärde Hampus och Lovisa till skenet av stearinljus . Spontandans till önskelåtar. Att vi aldrig behövde gå och lägga oss. Små saker som fick hjärtat att bubbla som om det badade i sockerdricka. Att slippa stress. Att kunna ligga kvar i sängen om morgonen. Sena frukostar. Sena nätter i Jonas armar. Tid att se varandra på riktigt. Vara kära. Slippa tvinga pigga barn i säng om kvällen. Slippa väcka trötta barn om morgonen. Ta dagen som den kommer. Grilla. Dricka vin. Och äta glass i trädgården. Sånt. Jag skulle så gärna vara där igen.