Igår eftermiddag åkte vi ner till sjön. Jonas och barnen tog Kenths bil och jag och Sofie cyklade. Och det gjorde ju knappast ont att trampa fram där på den lilla vägen ner till sjön förbi ängar fulla av smörblommor och en vägkant full av liljekonvalj. Doften, herregud så ljuvligt.

 

Det var en hel del folk nere vid sjön när vi kom. I år var vi lite sena med vår premiär. Det känns som att vi brukar vara bland de första som åker dit annars för vi brukar vara ganska ensamma de där första gångerna. Men igår var det redan en hel del folk både på picknick- filtar och i vattnet. Men även om vi inte varit där sedan i augusti i fjol var det som om ingen tid alls passerat sen då. Lovisa simmade som vanligt ut som en sjöjungfru. Och Saga och Linnea grävde i sanden. Allt var sig likt. Vackert, stilla men mina barn har vuxit mycket sen sist.