Årsdag.

 
Det slog mig att vi snart har årsdag. Igen. Det känns som att den dagen kommer fortare och fortare nu för tiden. Och jag har tappat räkningen på hur många år vi faktiskt varit tillsammans. Men i mer än halva mitt liv har du funnits där. Datumet minns jag. Och känslan. Känslan den där första kvällen i hans armar. Känslan av att ha hittat hem. Visst, vi hade partyhånglat vid ett par tillfällen innan. På en klassresa med gymnasiet, i nån campingstuga som fyra ur vårt gäng hyrde istället för att gå på studentbal och på nån fest. Men den 20 juli är det datum som vi räknar att det blev vi på riktigt. Det var den kvällen jag körde hem till honom i min orange opel, hem till hans pojkrum och blev kvar. Jag minns natten. Hettan, åtrån, det fina det smutsiga. Lyckan.
 
En jäkla massa år har passerat och fem ungar har kommit till. Men fortfarande kan jag plocka fram känslan från den där första natten tillsammans. Så här i sommartid. I semestertid när vi har tid att se varandra på riktigt när vardagens stress läggs åt sidan. Då vaknar alltid förälskelsen till lite extra hos mig. Då kan jag liksom inte gå förbi honom utan att och pussas lite grann. Hoppas dessa känslor ska bestå för alltid och att vi får massor av år till ihop. För I löööve you. Som vi brukade säga när vi var unga.
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0