Valborg.

 
För 16 år sedan döptes vår äldsta dotter Sofie det var en fantastiskt vacker vårdag. Temperaturen låg långt över tjugo och det var mer som om det vore högsommar än vår. För11 år sedan stod jag höggravid vid brasan nyss fyllda 30 väntandes mitt tredje barn med en femåring och en tvååring vid min sida. Förväntansfull och vackrast i världen typ med min majestätiska mage. För 5 år sedan vaknade jag lite bakis den här dagen efter att ha varit på en spelning med Persons Pack kvällen innan. Min kompis och hennes syster hade lyckats få mig att slita mig från hemmet efter att knappt gått någonstans sedan Linnea fötts tjugo månader innan.
 
Jag har lite blandade valborgsminnen från åren som gått. Mest minns jag de aftnar då jag haft ett litet barn i min mage när vi stått och huttrat vid brasan. Kanske för att de varit de bästa. För att jag varit så förväntansfull på framtiden.
 
Men jag minns också de valborgsmässoaftnar då jag själv var barn. Hur elden tändes på grusplanen vid fotbollsplatsen . Och hur tjock svart rök spred sig över oss. Jag minns att de vuxna doftade svagt av alkohol, pratade högt och skrattade. Jag minns brandbilarna som stod beredda. Och jag minns att jag tyckte texterna om hur vintern rasat ut  var konstiga men hur högtidligt det kändes när alla stod där tillsammans och sjöng. Och jag minns hur vi ungar allt efter att brasan tog fart började springa runt elden i cirklar. Lite närmre för varje varv. Lite närmre än vad vi egentligen hade tillåtelse till. Och när jag kom hem såg jag att jag fått flera brännmärken i min nya fina pastellfärgade jacka. Brunfläckiga hål lite var stans i det mintgröna och rosa.
 
Tack för i år du kyliga april då både regn snö och hagel föll föll över oss och välkommen maj.  
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0