Det var med darrande fingrar och en pirrig känsla i kroppen som jag pillade upp det där blå garnet som fått ersätta låset i min allra första dagbok. Året var 1984 och jag skulle snart fylla 9 år. Jag läser de inledande raderna. Idag har det entligen blivit 1984. Det som följer handlar om lekkompisar, om killar, husdjur och om bröderna Herreys. Det handlar om fåglar och kaniner som dör och om katter som får ungar. Det handlar  om mig, nio år med hela livet framför sig. Mäktigt att en decembermorgon 2012 kunna hoppa  tillbaka i tiden och träffa den lilla tjejen jag var då.

 

I eftermiddag läser jag vidare. Men nu ska jag cykla ner till Ica och köpa hem ingredienser till nyårsmenyn.

 

Kram